Forskning kring välfärdsteknik inom funktionshinderområdet

Det finns ganska lite forskning inom funktionshinderområdet, och även om fler och fler bedriver forskning inom digitalisering och välfärdsteknik är den ofta mer generell eller riktad mot äldreomsorg eller skola. Forskning kring välfärdsteknik inom funktionshinderområdet är således mycket ovanlig. 

Forskning som utgår från Boet 
Men det finns några som bryter trenden! Cecilia Solis Lovekvist vid Högskolan i Halmstad är en av dem. Hon forskar på hur professionella och brukare kan påverkas av implementeringen av välfärdsteknik inom funktionshinderområdet. I sin forskning utgår Cecilia från Boet, men hennes forskning är helt fristående och är inget samarbete med Boet. Vi har ingen insyn i hennes forskning alls, utan får läsa hennes artiklar när de publiceras. 

För snart ett år sedan publicerades Cecilias första artikel. Den heter ”Det handlar inte bara om teknik i sig, utan är även ett sätt att arbeta”, och det är något vi på Boet verkligen skriver under på! Många tror att införandet av Boet ”bara” innebär att man går från ett analogt arbetssätt till ett mer digitalt, men vi ser gång på gång hur Boet utmanar invanda arbetssätt, ger brukare ökad autonomi och personal större professionalitet. Våra verksamhetsutvecklare har ett nära samarbete med våra kunder och stöttar inte bara i det tekniska arbetet kring Boet utan i nästan ännu högre utsträckning i det pedagogiska arbetet kring Boet.

Det professionella perspektivet på välfärdsteknik inom funktionshinderområdet
I denna första artikel utgår Cecilia från det professionella perspektivet på välfärdsteknik inom funktionshinderområdet. Hon identifierat några viktiga områden, som alla hänger ihop men som vi ändå försökt bryta ned till fem punkter:

Tillit är avgörande 
Tillit mellan personal, brukare och ledning är central för ett framgångsrikt införande av Boet. Om personal känner att tekniken stödjer snarare än begränsar deras arbete, skapas ett positivt samspel mellan teknik och mänsklig kompetens. När tillit saknas kan däremot tekniken uppfattas som en kontrollmekanism som minskar flexibiliteten i arbetet. Det handlar om tillit på många olika plan:

• Tilliten till tekniken. Boet behöver vara enkelt att använda och pålitligt. Misstro mot tekniken kan skapa hinder för användningen och minska dess kvalitetssäkrande effekt.
• Tilliten till den egna förmågan. För personal kräver digitalisering en viss teknisk kompetens och anpassningsförmåga. Om personalen inte känner sig trygg i sin förmåga att använda tekniken, kan det leda till motstånd eller osäkerhet.
• Tillit mellan personal och brukare.
• Välfärdstekniken kan innebära förändringar i maktrelationer, där brukarna får större självständighet och personalens roll blir mer stödjande snarare än styrande. Detta kräver att personalen har tillit till brukarnas förmåga att använda tekniken för att fatta egna beslut och utföra vardagliga aktiviteter. Samtidigt behöver brukarna känna att personalen finns där som stöd vid behov.
• Tillit till ledning och organisation. För att personalen ska kunna använda tekniken effektivt måste de ha förtroende för att ledningen och organisationen erbjuder rätt resurser, stöd och utbildning. Bristande tillit till ledningens engagemang kan leda till tveksamhet eller motstånd mot förändringar.

Kompetens och trygghet 
För att skapa den tillit som behövs för ett framgångsrikt införande av Boet krävs en trygg miljö där både personal och brukare ges möjlighet att anpassa sig till nytt arbetssätt och förändrade relationer. Att det finns digital kompetens i gruppen, eller att digital kompetensutveckling erbjuds, och stöd från ledningen är avgörande.

Dessa båda punkter är något vi på Boet känner väl igen. Våra verksamhetsutvecklare som följer arbetet med Boet ute på enheterna på nära håll är ofta ett stöd i just digital kompetens och bidrar till öka trygghet. De finns nära till hands och är ofta ute på plats och stöttar personal i användandet av Boet. De ser hur den digitala försiktigheten släpper och i takt med att man vågar mer kommer också tillit till tekniken och den egna förmågan, och trygghet i att förändringen som arbetet med Boet innebär växer sig stark. Många upplever ett visst motstånd när de startar med Boet, men beskriver senare att det faktiskt varit en rolig och utvecklande förändringsresa.

Förändrade arbetssätt och maktdynamik 
Genom Boet kan både personal och brukare få tillgång till samma information, vilket minskar risken för missförstånd eller att personal arbetar olikt. Boet kan skapa en grund för transparens, där både brukare och personal kan diskutera planer och insatser utifrån samma information. Detta bidrar till att stärka brukarnas känsla av att bli hörda och respekterade. Risken att personal gör personliga tolkningar eller bedömningar minskar. Brukaren behöver inte heller förlita sig lika mycket på personal för att få information eller stöd. Med Boet får brukaren ett verktyg att själv fatta beslut och planera sin vardag.

Allt detta förändrar maktförhållandet, där brukaren får mer kontroll över och en mer aktiv roll i sin vardag. 

 Nya yrkesroller 
Boet bidrar till att förändra personalens arbetssätt från ett utförande, styrande och vårdande uppdrag till ett mer pedagogiskt, stödjande och relationsbyggande. 
Genom Boet som gemensamt verktyg för både personal och brukare uppstår nya möjligheter till samtal om beslut och aktiviteter. Det stöd som Boet ger brukaren och den transparens som införandet av Boet innebär ger brukarna större kontroll över sin vardag, vilket kan vara en utmaning för personal som behöver släppa viss kontroll och beslutsfattande som tidigare låg på dem. Den ökade transparensen uppstår även personal emellan, vilket kan förändra dynamiken mellan kollegor. Man kan behöva hitta nya sätt att kommunicera och fördela ansvar.

Genom att införa ett digitalt verktyg som Boet ställs också ökade krav på personalens digitala kompetens.

Vi på Boet ser att personalens inställning spelar en viktig roll i arbete med Boet. Boet utmanar invanda arbetssätt, och personalens nyfikenhet, förändringsbenägenhet och lösningsfokus – i kombination med en engagerad och tydlig ledning - är ofta helt avgörande för ett lyckat införande.
 

Individanpassat stöd 
Tekniken kräver anpassning för att balansera teknikanvändning med personlig kontakt och stöd. Boet skapar möjligheter för varje brukare att få stöd på sina egna villkor. Genom att möta brukarna där de är, oavsett förmågor och behov, kan tekniken förbättra deras självbestämmande, delaktighet och livskvalitet. Men Boet ska aldrig ersätta personal, eller användas för att bemanningsoptimera. Boet ska användas för att stötta individer till ökad autonomi, utifrån förmåga och önskan.
 
Vi är så glada över Cecilias forskning och hoppas att fler ska inspireras att forska inom detta spännande område! Vi behöver tänka nytt inom LSS, och (klokt använd) välfärdsteknik kan vara en viktig del i det arbetet. 
Här kan du läsa hela Cecilia Solis Lovekvists forskningsartikel om välfärdsteknik inom funktionshinderområdet.  

Vill du få mer inspiration och kunskap om digitalisering och förändringsarbete inom funktionshinderområdet? 

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad!